Författare: Brandon SandersonBoktitel: Alcatraz versus the evil Librarians
Förlag: Scholastic
Antal sidor: 308
Utgivningsår: 2007
Handling: Alcatraz Smedry doesn't seem destined for anything but disaster. But on his thirteenth birthday, he recieves a bag of sand, and his life takes a bizarre turn. This is no ordinary bag of sand...and it is quicky stolen by the cult of evil Librarians who are taking over the world by spreading misinformation and suppressing truth. The sand will give the evil Librarians the edge they need to achieve world domination. Alcatraz must stop them!...by infiltrating the local library, armed with nothing but eyeglasses and a talent for klutziness.
Det här är en fullständigt lysande bok som passar bra för alla åldrar. Tråkigt nog tycks inte den här boken ha översatts till svenska än, men det kan jag tänka mig kommer att ske framöver. Hittills har tre böcker getts ut i serien och den fjärde boken verkar släppas i december. Boken kan särskilt rekommenderas till de som gillar Lemony Snickets böcker om syskonen Baudelaires olycksaliga liv då båda böckerna innehåller en hel del metahumor.
Brandon Sanderson gör ofta narr av sitt eget skrivande (eller ja, Alcatraz Smedrys skrivande blir det rent tekniskt sett eftersom boken är skriven som en självbiografi) och böcker, samt bibliotek, i allmänhet. Ett exempel på detta är följande passage, som är hämtat från kapitel 14 i boken. Vad som händer i det här kapitlet är att Alcatraz och hans vänner blir anfallna av pappersmonster skapade av sidorna från kärleksromaner: "Now, if you are ever writing a story such as this, you should know something. Never interrupt the flow of a good action scene by interjecting needless explanations. I did this once, in Chapter Fourteen of an otherwise very exciting story. I regret it to this day."
Hur skulle man inte kunna älska en bok som inleds med: "So, there I was, tied to an altar made from outdated encyclopedias, about to get sacrificed to the dark powers by a cult of evil Librarians."? Och för att inte förstöra något för kommande läsare tänker jag inte avslöja hur kapitel 20 inleds, men det är bra, det är det. Åtminstone ska jag inte göra det innan jag har hunnit köpa, och läsa, del två i den här serien.
För att berätta lite om vad boken handlar om så handlar den om en "helt vanlig" kille, som har en enastående förmåga att ha sönder saker. Vad han däremot inte vet är att det är inte någon slump att han har den förmågan för det är en slags genetisk gåva han har, en Talang. Så gott som alla i hans släkt föds med en särskild gåva. Hans farfar har gåvan att kunna komma försent till saker, en annan har förmågan att kunna ramla. Dessa förmågor är, tro det eller ej, mer användbara än vad de verkar vara. Faktum är att utan sina märkliga förmågor skulle de inte haft den minsta chans att kunna överleva mötet med de onda Bibliotekarierna.
Förutom att se vad de olika Talangerna har för nytta får läsaren även veta att det finns ytterligare tre världsdelarna på jorden, dinosaurierna är inte alls utdöda (även om de flesta i den fria världen önskar att de vore det) och de är heller inte så stora som vad de verkar vara. Dinosauriebenen som hittas är nämligen förstorade av de onda Bibliotekarierna.
Brandon Sanderson har fått till ett humoristiskt äventyr med en högst ovillig hjälte som mest av allt önskar att han aldrig gått med på att ge sig ut på äventyret. Även om jag sa det redan i början av min recension säger jag det igen, det här är en fullständigt lysande bok. Har du inte redan läst den, läs den, och orkar du inte läsa en bok på engelska, kämpa för att den ska översättas till svenska.
Andra recensioner av Brandon Sandersons Alcatraz versus the evil Librarians:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar