Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 298
Utgivningsår: 2008
Handling: Erik är femton år och landets bästa hockeymålvakt för sin ålder. Han är den enda spelaren i laget som har en egen agent. Om fem år kan han ha ett NHL-kontrakt, som försörjer honom resten av livet.
Han är lagets mest betydelsefulla spelare, och nu ska han spela final i TV-pucken. Det är bara ett problem: Han tycker inte att det är roligt med hockey längre.
Hålla masken är en bok om att våga följa sin vilja, och att inte ge upp.
När jag på allvar började läsa en massa ungdomsböcker under senvåren var det två författare jag blev riktigt glad över att jag "funnit". Den ena var självfallet Magnus Ljunggren. (Den andra var en annan Magnus, nämligen Magnus Nordin.) Det var dock inte den här boken om en ishockeyspelare som blev den förste jag läste av Ljunggren utan en bok om en fotbollsspelare, men mer om boken VM-sommar i ett senare inlägg.
Den här boken håller väldigt hög klass och den tycks mig väldigt realistisk. Nu har jag visserligen inte växt upp i Norrland, och jag har heller aldrig spelat ishockey, men den verkar åtminstone vara trovärdig. Boken handlar om en, för sin ålder, väldigt skicklig hockeymålvakt. Under bokens gång hinner Erik vara högst delaktig i att hans lag vinner TV-pucken och han hinner även göra elitseriedebut som den yngste spelaren genom tiderna. Problemet är bara att Erik inte längre tycker att det är så roligt att spela ishockey. Han känner dock ett stort tryck från sina föräldrar, varav pappan är en gammal landslagsspelare för Tre Kronor, samt sina lagkamrater att fortsätta. Sen är det förstås det där med att få spela i NHL och inte behöva oroa sig för pengar resten av livet.
När Erik får göra sin elitseriedebut bär det sig inte bättre än att han blir skadad och istället för att kunna använda sina valfria timmar i skolan till att träna ishockey måste han vara med och spela teater tillsammans med teatergruppen. Efter en tid tycker dock Erik att det är riktigt roligt, och det verkar helt klart som att han har viss talang för det där med att uppträda. Än bättre känns teatern då han blir tillsammans med en av tjejerna där, Linda. Fast när läkaren låter honom börjar spela ishockey igen känner Erik en hel del press, från föräldrar, från lagkamrater, från sin tränare, från sin agent från teatergruppen och från sin flickvän. Erik inser att han måste fatta ett beslut om hur han ska göra med framtiden.
Boken innehåller det mesta, ishockey, kärlek, kamratskap, grupptryck, krav från föräldrarna och en massa annat. Magnus Ljunggren lyckas dock bra med att blanda samman alla ämnena och han har fått till en väldigt läsvärd bok. I ett tidigare inlägg klagade jag på omslaget då det inte alls passade boken. Vad gäller den här boken kan det mycket väl vara så att omslaget passar bra, men i gengäld är det troligt att omslaget även verkar exkluderande. Det här är en bok som passar bra även för ungdomar som inte är särskilt intresserade av ishockey, men när man väljer ett dylikt omslag ter det sig troligt att det är ungdomar som är intresserade av ishockey som också kommer att läsa den här boken.
Boken handlar om att man ska våga välja sin egen väg, men jag kan inte påstå att jag inte tycker det är sorgligt att han väljer bort ishockeyn. Erik är en medelmåtta i skolan, han visar förvisso upp en del talang vad gäller teater. Fast han är givetvis inte alls en lika stor teatertalang som vad han är ishockeytalang. Erik vågar välja sin egen väg, och det är visserligen jättebra att han kan göra det, men frågan är om han 20 år senare fortfarande skulle ha fattat samma beslut.
Andra recensioner av Magnus Ljunggrens Hålla masken:
Bokhora
Bibliotekariens bästa
Frids bokrecensioner
Collaget
KarmaKult
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar