torsdag 13 januari 2011

Bjarne Reuter / 7 A

Författare: Bjarne Reuter
Boktitel: 7 A

Handling: "Detta är en laddad och sällsam historia om klass 7 A som åker på lägerskola. Ingen har lyckats förklara vad som egentligen hände, varför det hände och hur det i själva verket gick till. Med hjälp av ett pennskrin, en kompass, en trettio centimeters lång kniv av svenskt fabrikat samt de sorgliga resterna av ett chokladägg som innehöll ett ankare av plast, görs en rekonstruktion av det som hände. Och så Betty Matsons blå poesibok förstås..."

Boken om den danska klassen har filmatiserats för svensk tv och den hette då Skuggornas hus och handlade om en svensk klass som for på klassresa till Gotland. Jag tycker att det var en alldeles utmärkt miniserie och kan varmt rekommendera att se den, om man inte redan har gjort det. Jag såg om den när den släpptes på DVD för ett par år sedan, och jag tyckte den var lika bra nu som den var när jag såg den under mitten av 1990-talet. Man kan lätt säga att den har åldrats med värdighet. För nog tror jag åtminstone att det var kvaliteten snarare än nostalgifaktorn som gjorde att jag fortfarande gillar den.

Boken som TV-serien bygger på är några år äldre (1992 jämfört med 1996), och i den är det då en dansk klass boken handlar om. Redan i inledningen av boken sätta stämningen som ska bibehållas under hela resan. En av klassens klassföreståndare åker i förväg till det hus de har hyrt för sin klassresa och obehagskänslorna väcks med en gång hos henne. Hon tycker sig höra saker, och se saker och hon blir t.o.m. övertygad om att en i klassen i själva verket inte är levande utan död. (Levande död kanske uttrycker det än bättre när det tas ur sitt sammanhang.) Varför man har valt att resa till just det här huset kan man inte längre riktigt komma ihåg, men nog måste det väl ha funnits en bra anledning till det?

Det här är en spännande spöklik bok på knappt 200 sidor. Den är utgiven av förlaget En bok för alla så den kostar heller inte många kronor att införskaffa. Jag kan varmt rekommendera den, även om jag nog föredrar miniserien. Delvis kan det förstås bero på att det var den jag kände till först, men jag gillade även att de lyckats inflika en del scener som inte finns med i boken och som än mer förstärkte den spöklika känslan.

Vänskap och grupptryck förekommer i boken, men jag har valt att inte ta med de ämnesorden då jag inte anser att de är tillräckligt viktiga för bokens handling.

Jag har tänkt att ta med den här boken till någon av sjuorna, men den borde fungera i hela högstadiet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar